Förstudie · Underlag och förslag
Abstract
Förstudien undersöker förutsättningarna för gemensam AI och kunskap inom kommunalt bygglovsarbete. En tematisk, kvalitativ analys av 17 kommunala svar visar intresse för samverkan, men också skillnader i kapacitet, informationskvalitet och möjlighet att delta. Underlaget pekar på behov av gemensamma begrepp, spårbara källor och tydligt ägarskap. Intertween presenteras som ett möjligt svar: en gemensam kunskapsgrund med lokal konfiguration och professionell bedömning. Lösningsförslaget är ännu inte en validerad kommunal driftlösning.
Vad underlaget visar
I urvalet är 11 av 17 svar positiva eller öppna för samverkan (65 %). Sju svar beskriver avsaknad av aktiv satsning eller ett tidigt skede (41 %), och fem avböjer eller kan inte prioritera deltagande (29 %). Kategorierna överlappar. Andelarna beskriver urvalet och kan inte generaliseras till Sveriges 290 kommuner.
- Samverkan lockar, men deltagandet behöver rymma olika förmågor och roller.
- AI-stöd förutsätter definierade begrepp, användbara grunddata och spårbara källor.
- Leverantörer har en viktig roll; kommunerna behöver formulera gemensamma krav.
- Befintliga nätverk behöver kompletteras med ansvar för prioritering, finansiering och förvaltning.
Bygglovslabbet och erfarenheterna från tidiga AI-projekt är separata underlag. Labbet omfattar nio ärenden och 18 skannade handlingar; delningen mellan kommuner är simulerad. Det visar ett sätt att pröva idén, men belägger inte uppmätta effekter i kommunal drift.
Hur Intertween föreslår att möta behoven
Intertweens förslag är att skilja en gemensam kärna av begrepp, checklistor och regelreferenser från kommunens lokala konfiguration och handläggarens professionella bedömning. Godkända kunskapsbidrag skulle kunna delas i versioner, medan originalärenden och originalhandlingar stannar lokalt. Särskilt förberedda kopior eller utdrag skulle efter granskning och prövning av användningsvillkor kunna bidra som träningsdata. Varje kommun väljer själv vad den inför.
Ett föreslaget första pilotfall är stöd för saknade handlingar. Ägarskap, finansiering, rättslig grund, kvalitetsgränser och faktisk nytta behöver prövas innan en pilot går vidare. Förslaget är en tolkning av behoven, inte ett resultat som undersökningen har bevisat.
Följ förslaget genom bygglovsexemplets sju steg →
Studio som ett möjligt nästa lager
Om en gemensam kunskapsgrund kan valideras skulle Studio kunna bli en arbetsyta för frågor, källkontroll och återkoppling. Genomgången är ett illustrativt koncept.
Ett uppdaterat arkitekturförslag
Tidigare lösningstexter utgick från olika träningsupplägg. Förslaget från 27 oktober skiljer på kunskap, statistik och dokumentigenkänning. Lokal användning utan träning är möjlig; granskade dokumentpaket är en separat bidragsväg. Val av statistisk metod och klassificerare behöver prövas i en pilot.
Uppdaterat lösningsförslag · 27 oktober 2026
Tre delar som arbetar tillsammans
Den gemensamma modellen föreslås bestå av kunskap och regler, processstatistik och dokumentigenkänning. Delarna får egna versioner och prövas var för sig. Det här utvecklar lösningsförslaget; det är inte ett nytt resultat från kommunundersökningen.
- Kunskap och regler
- Godkända begrepp, dokumentkrav och lokala villkor med källor. Statistik kan föreslå en granskning, men avgör inte vad lagen kräver.
- Processstatistik
- Observationer om förlopp, kompletteringar och ledtider. Lokal statistik kan jämföras med gemensamma mönster utan att varje kommun måste träna en modell.
- Dokumentigenkänning
- Ett klassificeringsstöd för exempelvis plan- och fasadritningar. Osäker klassning går till manuell granskning; en okänd handling räknas inte automatiskt som saknad.
Ärendespecifika kontroller föreslås köras i en lokal nod som kommunen kontrollerar, med godkända komponentversioner och lokala regler. Kommunen kan ansluta, konfigurera eller också bidra till lärandet. Ett stort språkmodellstöd är valfritt.
Lärande skapar kandidater. Validering, godkänd publicering och kommunens lokala införande är separata steg. I piloten föreslås uttryckligt godkännande före en release. Faktisk nytta, kvalitet och driftkostnad behöver mätas.
Flödesprofil · Utkast 0.1 · 4 november 2026
Flödesprofilen utvecklar lösningsförslaget
Flödesprofilen är ett senare arkitekturförslag som organiserar process, uppföljning och lärande. Den förändrar inte kommunundersökningens resultat eller labbets befintliga belägg.
Möjlig vidareutveckling
En gemensam modell som fler kan ansluta till
Den gemensamma process- och kunskapsmodellen skulle kunna användas även från kommunernas verksamhetssystem, andra plattformar och AI-agenter. Studio föreslås bli arbetsytan där anslutningar, uppdrag och behörigheter kan hanteras.
Förslaget är ett versionerat API för system och en MCP-anslutning för AI-assistenter och agenter. Båda använder samma verksamhetstjänster och åtkomstregler som Studio. Ärendespecifika frågor föreslås gå till kommunens lokala nod, med dess godkända versioner och lokala regler. Gemensamma kunskapsfrågor kan gå till en gemensam tjänst. Externa anslutningar behöver alltså inte arbeta genom webbgränssnittet. AI kan hjälpa till att tolka frågor och använda verktyg; åtkomsten kontrolleras av tjänsten vid varje anrop.
Med rätt mandat skulle en anslutning kunna ställa källbundna frågor, hämta tillåten aggregerad statistik, bidra med handlingar som träningsdata för granskning och använda modellen som stöd för bedömningsutkast. Kommuner kan använda gemensamma komponenter utan lokal träning. Godkända handlingar och granskade exempel behövs som en separat bidragsväg för att utveckla och utvärdera dokumentigenkänningen. Originalen kan stanna lokalt; endast särskilt förberedda kopior eller utdrag med prövade användningsvillkor föreslås föras över. Bidrag ändrar inte modellen direkt. Lokala underlag behåller sina åtkomstgränser, och människor ansvarar för bedömningar och beslut.
Detta är en möjlig vidareutveckling, inte en driftsatt integration. Läs om anslutningar, behörigheter och ett möjligt första pilotsteg i Studio →
Hela rapporten
Den fullständiga rapporten samlar undersökning, analys och Intertweens föreslagna lösning. Metod, urval och källförteckning finns i bilagan.
Rapportens lösningsdel beskriver en målbild som behöver prövas. Undersökningens resultat och förslagets status hålls isär.