När ingen äger problemet

Det som flyter i land

Sommaren 2024 berättade SVT om Christoffer Storkaas, som fick skyffla bort avföring från stränder i skärgården. Vid kraftiga regn kan gamla avloppsnät bli överbelastade. Avloppsvatten som skulle ha letts till reningsverket hamnar då i havet och föroreningar kan spolas upp på stränderna. ”Det är inte så kul att få en binda i ansiktet när man simmar”, sa han.

I reportaget medverkar också Syvab, som äger och driver ett avloppsreningsverk. Sara Söhr, som intervjuas som bolagets vd, beskriver varför bräddningar görs och hur reningsverken skulle kunna informera allmänheten snabbare när de sker. Hennes resonemang synliggör ytterligare en del av frågan: hur information om utsläpp når dem som berörs.

Veckan därpå följde SVT upp frågan om vem som bär ansvaret. Kommunerna driver ledningsnäten, länsstyrelserna utövar tillsyn och flera departement ansvarar för olika delar av vattenfrågan. Dessutom styrs delar av området av EU-lagstiftning. Svenskt Vatten efterlyste en minister med ett samlat ansvar. Här blir det tydligt hur en fråga kan hamna mellan flera aktörers uppdrag – det vi kallar en intertween.

Källor: SVT Nyheter, ”Christoffer skyfflar bajs från skärgårdsstränderna” (29 juli 2024) och ”Avloppssystemen för gamla – ingen minister tar ansvar för frågan” (5 augusti 2024). Beskrivningen bygger på dessa artiklar, inte på egna mätningar. Exemplet nedan är inspirerat av verkliga händelser. Namn och enskilda uppgifter används för att illustrera sambanden.

Två begrepp att känna till

Kunskapsobjekt

En uppgift som beskrivs tillsammans med sin källa, vem som ansvarar för den och vilka villkor som gäller för användningen. Det kan till exempel vara en mätning, ett provsvar, ett beslut, en handling eller en observation.

En intertween

En fråga som uppstår mellan olika aktörers uppdrag och beskrivs i ett eget kunskapsobjekt. Där samlas hänvisningar till underlaget, vilka samband som är belagda och vilka som behöver undersökas. Det framgår också vem som ansvarar för frågan – eller att ingen ännu har tagit på sig ansvaret.

Initiativet heter Intertween. Mellanrummen det handlar om kallar vi intertweens.

Från reportage till ett påhittat scenario

Reportagen ovan beskriver verkliga händelser. Havsvik, personerna och underlagen nedan är konstruerade för att undersöka modellen. Kopplingarna är inlagda i förväg. Exemplet fastställer inget orsakssamband i det verkliga fallet.

Från pumpstationen till samhällets beredskap

Bakom en uppgift om ett utsläpp finns både en fysisk anläggning och människor med olika ansvar. Pumpstationen är en del av infrastrukturen. Den som driver den har information om driften, medan andra aktörer följer vattenkvaliteten, bedömer hälsorisker eller informerar de boende.

Ett konkret exempel är Syvabs pumpstation Eolshäll. Enligt Syvabs beskrivning för den avloppsvatten från sydvästra Stockholm till huvudtunneln mot Himmerfjärdsverket. Här kan driftuppgifter och bräddningsrapporter vara underlag för att undersöka samband med andra observationer. Det innebär inte att Eolshäll har fastställts som källa till föroreningarna i SVT-reportaget. Läs Syvabs beskrivning av anläggningarna.

Om vi vidgar perspektivet från reportaget till vattenfrågan i stort berörs fler aktörer:

• Boende och andra som vistas vid vattnet kan bidra med observationer och behöver få begriplig information om risker och åtgärder.
• VA-organisationer och driftansvariga, exempelvis Syvab, har kunskap om ledningar, pumpstationer, rening och utsläpp.
• Kommunerna och deras miljöförvaltningar har uppgifter inom miljö- och hälsoskydd. Kommunerna ansvarar också för provtagning vid EU-bad och information om badvattenkvaliteten. Vägledning om badvatten.
• Länsstyrelser och kommunala tillsynsmyndigheter följer upp verksamheter inom sina respektive tillsynsområden. Vilken myndighet som ansvarar behöver framgå för varje anläggning.
• Regionernas vård och smittskydd bidrar med kunskap om hälsorisker. I SVT-reportaget medverkar även Region Stockholms chefsläkare.
• Naturvårdsverket ger vägledning om avloppshantering och tillsyn av avloppsreningsverk. Naturvårdsverkets roll.
• Havs- och vattenmyndigheten vägleder om badvatten och samlar information om badplatser och vattenkvalitet. Information om badvatten.
• Dricksvattenproducenter, distributörer och Livsmedelsverket behövs när frågan gäller säker dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket ger stöd för arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Handbok för dricksvattenberedskap.

För Intertween blir frågan hur dessa aktörer kan förstå varandras information och upptäcka vad som behöver hanteras gemensamt. Vilka uppgifter hör ihop? Vem behöver få veta vad? Och vem tar nästa steg när flera ansvarsområden berörs?

Vad blir annorlunda?

Nästa gång pumpstationen bräddar skulle tidigare observationer, provsvar och tillsynsärenden kunna hittas tillsammans med sina källor. Ett nytt provsvar kan komplettera den befintliga frågan, och de berörda kan se vad som har tillkommit och vilka samband som fortfarande behöver undersökas.

I demonstrationen har vi beskrivit objekten och lagt in kopplingarna i förväg. I ett verkligt försök behöver deltagarna komma överens om vem som skapar beskrivningarna, granskar sambanden och håller informationen aktuell. Det är en del av arbetet vi vill pröva tillsammans.

Varje aktör behåller sitt ansvar, förvaltar sina uppgifter och bestämmer vad som delas. Samtidigt får den gemensamma frågan en plats där sambanden kan följas. Där blir det också synligt om ansvaret för helheten fortfarande är oklart.

Att uppmärksamma mellanrummet

Mellan observationen, driftloggen och provsvaret finns en fråga som inget underlag besvarar ensamt. Med inspiration från Ma uppmärksammar vi både sambanden och det som saknas. Nästa steg är att undersöka frågan, tydliggöra ansvaret och återvända när vi vet mer.

Vad Intertween är och inte är

Intertween är ett ideellt initiativ som utvecklar ett öppet protokoll: gemensamma regler för hur information beskrivs och kopplas samman. Syftet är att uppgifter om källa, ansvar, användningsvillkor och samband ska följa med informationen även när den används utanför sitt ursprungliga system. Protokollet bygger på etablerade standarder och är tänkt att fungera tillsammans med befintliga system.

Verksamhetssystem, e-arkiv och tillsyn har kvar sina funktioner, och ansvarsfördelningen förändras inte av protokollet. Att koppla samman uppgifter bevisar inte i sig ett orsakssamband och innebär inte att uppgifterna blir offentliga.

I dag finns en öppen specifikation, verktyg för att beskriva och kontrollera kunskapsobjekt samt lokala försök. Lokala noder, ett gemensamt register och informationsutbyte mellan organisationer är föreslagna nästa steg, men ännu inte i drift.

Vad behöver vi lära oss?

Vem kan och bör ta ansvar för en fråga som berör flera organisationer? Vilka uppgifter går att koppla samman, och på vilka villkor? Hur kan allmänheten bidra med kunskap utan att den personliga integriteten äventyras? Hur undviker vi att tydligare ansvar leder till att aktörer pekar ut varandra i stället för att samarbeta? Genom att pröva verkliga fall kan vi utveckla både vår förståelse av problemen och själva modellen.

Läs mer om Intertween

Har ni en fråga som behöver följas över flera ansvarsområden? Kontakta oss gärna. Beskriv frågan och vilka roller som berörs; skicka inga känsliga ärendeunderlag via denna kontaktväg.